Känslosvall

Varit egentid hela dan.. Då tankar flödar fritt, saknaden är enorm. Snart jul o årsdag... Inte alls kul. Eller det ska jag inte säga. Det ska bli kul me Jul, att få umgås med nära o kära. Mysa o må gott.
Har funderat på d där med känslor, hur ska man känna, vad är det som gör att folk kan säga att jag sörrt färdigt... Eller inte sörjt färdigt? Vad är det som ska bli färdigt? Blir d nånsin färdigt?
Jag funderar på hur det ska kännas när jag blir kär igen.. Kommer det o finnas plats för en till i mitt hjärta? Kommer han att bli nr 2/den andra? Kommer han att finna sig i att va nr2?
Hur känns skillnaden? Den saknad jag känner, är det eter Patrik eller den nya, hur vet jag skillnad.. Längtan efter närhet.. Är det fel? Att få bli älskad o få dela allt som händer med någon, det är väl det livet går ut på. Mitt inre åker verkligen bergådalbana, men ändå känner jag mig helt ok.. Jag accepterar att mina tankar spårar ur, dem får göra det utan att jag analyserar.. Jag låter min saknad finnas, jag låter tårar rinna. Jag älskar Patrik o är tacksam för allt vi fick av glädje även om det givetvis fanns mkt elände oxå. Men jag vet att han vill att jag ska gå vidare i livet, leva livet o göra roliga aaker o njuta av nuet.. Det kan väl inte va fel...