Myror i kroppen o ett pirr i magen, inte en aning om att det skulle bli en resa fylld med endorfinkickar o känslosvall på detta sätt
När bussen anlänt möttes jag med en varm kram
Resan oåbörjades o vi for mot Trelleborg för båtfärd till Rostock
Vi åkte genom Tyskland med några toa o matstopp, njöt utsikten o det underbara vädret
Vi kom fram till ett mörkt Terzolas på Pippohotel, ett varmt välkomnande o mkt mat
Söndag morgon blev det frukost o sen påklädning av mcställ
Första mcturen!
Ultimo
Mendola
Här gick det i susande fart emellanåt, en ljuvlig frihetskänsla även för mig som satt bak
När jag klev av hojen efter en heldag var det som att sväva på små rosa moln
Full med magiska utsikter o känslor
Varje kväll avslutades på hotellet med massa mat o skön stämning i en härlig mcgrupp. Funderade ofta på om mcfolk har ökad empati?
Nästa morgon studsade jag ur sängen för att få njuta ännu en härlig tur
Svårt att beskriva alla känslor som rusar i mig under dessa dagar, både glädje och sorg
Färden är för mig en meditation, möjlighet att känna efter allt, tänka sånt jag stoppat undan i många år, sånt jag inte haft tid eller ork att tänka
Ibland flödade tårar under färden, de gick inte hejda o säkert rann mkt sorg ut i Italien
Sorg över förlorad kärlek, förlorad självständighet men jag fick också många lyckorus o fällde glädjetårar också
Det var så härligt att se kossor o hästar strosa fritt, brydde sig inte ett dugg om att vi kom susande utan stod i lugnan ro o mumsade sitt gräs ibland ute på vägen på fel sida staketet
Jag är otroligt tacksam att Lasse erbjöd mig åka med trots han visste mina begränsningar, att han gav mig möjligheten att få uppleva på detta sätt
Att han inte såg begränsningar utan möjligheter, önskar det fanns fler med hans energi o förmåga att lyfta
Ännu en dag avslutad o jag sitter på balkongen mätt o belåten. På flera sätt
Morgondagen erbjuder nya turer, ner till ett stekhett Gardasjön där vi tog ett välbehövligt dopp i poolen
Tiden var magisk och jag gick mest o njöt för mig själv även om jag hade sällskap av fantastiska personer
Det var så härligt att även känna deraslycka, höra kommentarer om kurvor o fart o massa hojsnack en inte fattade ett jota av
Kvällarna somnade jag med leende
Fotona gör inte rättvisa på långa vägar, det är så magiskt vackert överallt o måste upplevas
O känslan att åka med en säker förare är obeskrivlig, jag kände aldrig någon rädsla eller oro även om det emellanåt gick fort o var snävt i kurvorna
Kanske jag tom var för avslappnad ibland? Får fråga Lasse, glömde det...
Ännu en dag för bus! Det stod lite överallt på vägarna.... Kanske därför många mcåkare gillar att köra där nere??
Givetvis var Patrik med i mina tankar ofta och i Trento var jag inne i en kyrka o tände ett ljus, en gigantiskt kyrka som var väldigt vacker
Tack Stefan för du hjälpte mig med det
Jag vaknade ofta full av känslor och tankar o det var härligt att sno in sig i filten o sitta på balkongen o bara va, låta tankar känslor o tårar flöda
Jag försökte inte analysera allt utanbara låta det ske, låta sorg rinna av
Dags för sista dan på hoj, njuta till max
Veckan lider mot sitt slut, jag är fulltankad med nykär känsla packar jag med hopp om att återvända
Det blev 172 mil på hoj, bakom Lasse på hans toy
Återigen stort tack, hoppas du har en liten susning om vad veckan betydde för mig
Färden går tillbaka hem genom Tyskland en regnig lördag morgon i september
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera