Ut i vida världen

Sitter å väntar på station, färdtjänsten var tidig. Det är ju klart bättre än sen;)

Jag är på väg till Köpenhamn, ska ut och resa med min nyfunna vän

Han är fullt hörande o seende, har ingen dövblinderfarenhet mer än det han fått de tillfällen vi setts

Smått nervös är jag allt, eller skitnervös är nog mer rätt benämning

Har inte varit utomlands så mycket o bara flygit utrikes en gång tidigare

Tanken slår mig att avstyra det hela, åka hem till trygga invanda känd miljö

Men jag vill ju uppleva, känna, nya platser, nya människor. Jag vill leva. Ångest sitter i maggropen, bubblar, liksom sjuder. Talar lugnande till mig själv. Det är ok, det pirrar bara av spänning, nyfikenhet, glädje

Snart på väg mot nya upptäckter, på väg att övervinna min rädsla